EAA: vad den europeiska tillgänglighetslagen innebär för svenska organisationer
Den svenska EAA-lagen är i kraft och PTS granskar redan 28 e-handlare. Här är vad lagen kräver, vem som omfattas och vad du behöver göra nu.
Den 28 juni 2025 trädde lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft i Sverige. Det är den svenska versionen av European Accessibility Act, EAA. Lagen ställer krav på att digitala produkter och tjänster ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Och till skillnad från tidigare rekommendationer har den här lagen sanktioner: PTS har redan inlett granskning av 28 svenska e-handlare.
Det här är inte längre något som “kanske kommer”. Det är här.
Vad lagen omfattar
EAA täcker ett brett spektrum av produkter och tjänster. På produktsidan handlar det om datorer, smartphones, surfplattor, läsplattor och självbetjäningsterminaler som biljettautomater och incheckningskiosker. På tjänstesidan omfattas e-handel, bank- och finanstjänster, telekommunikation, delar av transporttjänster (som biljettbokning och realtidsinformation) samt vissa medietjänster.
I praktiken betyder det att om du säljer varor eller tjänster digitalt till konsumenter inom EU, gäller lagen sannolikt dig. Nyckelordet är konsumenter: lagen definierar e-handelstjänst som en tjänst på individuell begäran av en konsument, så det är B2C-marknaden som omfattas. Det spelar ingen roll om ditt företag ligger i Sverige eller utanför EU. Det som avgör är att du riktar dig mot konsumenter på EU-marknaden.
Vad “tillgänglig” betyder i praktiken
Lagen pekar mot den harmoniserade europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur bygger på WCAG 2.1 nivå AA. Det är samma krav som många redan känner till från offentlig sektor, men nu gäller de även privata aktörer. Värt att notera: WCAG 2.2 är redan publicerad och innehåller viktiga tillägg kring bland annat klickytor och inloggningsflöden. EN 301 549 refererar fortfarande till 2.1, men organisationer som vill vara framtidssäkra bör redan nu sikta mot 2.2.
Konkret innebär det att din webbplats eller app ska vara möjlig att uppfatta, hantera, förstå och vara robust nog att fungera med hjälpmedel. En skärmläsaranvändare ska kunna genomföra ett köp. En person som bara använder tangentbord ska kunna navigera hela flödet, från sökning till bekräftelsesida. Formulärfält ska ha etiketter, knappar ska ha namn, och felmeddelanden ska vara kopplade till rätt fält.
Det handlar inte om att uppfylla en checklista för checklistans skull. Det handlar om att hela köpresan ska fungera för alla som använder den.
Och det räcker inte att bara vara tillgänglig. EAA kräver att du kan visa det. Organisationer som omfattas ska kunna tillhandahålla en tillgänglighetsredogörelse som beskriver hur tjänsten uppfyller kraven. Den informationen ska dessutom finnas tillgänglig i de allmänna villkoren eller på annat lämpligt sätt, så att konsumenten kan ta del av den innan köp. Det är inte bara ett internt dokument, det är en del av det juridiska avtalet med kunden.
Undantag: mikroföretag och oproportionerlig börda
Lagen har två viktiga undantag.
Det första gäller mikroföretag: organisationer med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning under två miljoner euro. De är undantagna från tillgänglighetskraven för tjänster. Däremot gäller produktkraven även för mikroföretag. Om du tillverkar en fysisk produkt som omfattas av lagen, kan du inte hänvisa till undantaget.
Det andra undantaget är oproportionerlig börda. Om ett specifikt tillgänglighetskrav skulle innebära en orimlig kostnad i förhållande till organisationens storlek och resurser, kan du välja att inte uppfylla just det kravet. Men du måste dokumentera varför, och du måste fortfarande uppfylla alla andra krav som inte innebär en oproportionerlig börda. Det är alltså inte en generell friskrivning, utan ett undantag per krav som kräver skriftlig motivering och som ska omprövas vart femte år.
PTS granskar redan
Post- och telestyrelsen, PTS, är en av tillsynsmyndigheterna för den svenska lagen. Och de har inte väntat. Redan under 2025 inledde PTS tillsyn av svenska e-handelstjänster, och i början av 2026 hade granskningen utökats till 28 e-handlare.
Fokus i den första omgången ligger på tre delar av webbplatsen: startsidan, en produktsida och sökfunktionen. Det är inte hela sajten som granskas i första steget, men det är de ytor där flest användare interagerar och där bristande tillgänglighet får störst konsekvens.
PTS har befogenhet att besluta om förelägganden och sanktionsavgifter. Den svenska lagen tillåter sanktioner upp till tio miljoner kronor. I flera andra EU-länder kan sanktionerna dessutom baseras på omsättning, i linje med hur GDPR-böter beräknas. För större bolag med europeisk verksamhet är det värt att ha med sig.
Att PTS börjar med sökfunktionen är ingen slump. Om en användare inte kan hitta produkten spelar det ingen roll hur tillgänglig kassan är. Köpresan börjar med sökningen, och det är där kedjan bryts först om tillgängligheten brister.
Övergångsregler: inte så generösa som de låter
Lagen har övergångsregler till 27 juni 2030 för vissa befintliga lösningar: tjänster som fortsatt tillhandahålls med produkter som redan var i laglig användning före ikraftträdandet, och tjänster enligt avtal som ingicks före 28 juni 2025. Det finns också särskilda undantag för vissa typer av äldre innehåll, som förinspelad media publicerad innan lagen trädde i kraft, äldre dokumentformat och arkivinnehåll som inte uppdateras.
Men för en typisk e-handel eller digital tjänst är den praktiska innebörden snävare än många tror. En webbplats som aktivt underhålls, där produktsidor läggs till, funktioner uppdateras och kod ändras, genererar i praktiken nytt innehåll hela tiden. Och nytt innehåll ska uppfylla kraven från dag ett. Om du ändrar i koden gäller kraven direkt.
Övergångsreglerna är alltså inte en generell respit till 2030. De skyddar genuint gammalt och oförändrat innehåll. Allt annat behöver hanteras nu.
Vad det här innebär för svenska organisationer
Om du driver e-handel, erbjuder digitala finanstjänster eller bygger appar riktade mot konsumenter i EU har du sannolikt krav att uppfylla. De konkreta stegen skiljer sig beroende på var du befinner dig, men mönstret är detsamma.
Börja med att ta reda på om din verksamhet omfattas. Kolla om dina produkter eller tjänster finns med i lagens lista. Om du är ett mikroföretag som bara erbjuder tjänster kan du vara undantagen, men kontrollera att du verkligen uppfyller kriterierna.
Gör sedan en nulägesanalys av dina digitala ytor mot WCAG 2.2 nivå AA. Inte hela standarden på en gång, utan börja med de ytor som flest användare möter och som utgör köpresan: startsida, sökning, produktsidor, varukorg, kassa och bekräftelse. Det är samma typ av ytor PTS börjar med i sin tillsyn.
Prioritera sedan åtgärderna. Inte alla brister väger lika tungt. En knapp utan namn i kassan är allvarligare än en kontrastbrist i en fotnot. Fokusera på det som hindrar användare från att genomföra sitt ärende.
Och framför allt: bygg in tillgänglighet i processen framåt. EAA är inte ett engångsprojekt. Det är ett krav som gäller allt nytt ni bygger, från och med nu.